Vägen till LA

Allting idag har bara gått fel, allt som kunde gått fel har gått fel och jag orkar inte med detta nu! 

Började i Göteborg när jag skulle till Fiorucci och köpa min balklänning - den fanns inte ens. Och trots att jag frågat upprepade gånger på både facebook och instagram till dem om den funnits inne har jag inte fått något svar så jag antog att den fanns kvar men icke. Har alltså spenderat timmar på tåget för ingenting.. Låter kanske fånig men jag hade kunnat spendera min dag så himla mycket bättre.

Det värsta var att de i butiken inte ens la ett öga på mig när jag var där inne. Medans de gladeligen ville hjälpa några medelålders kvinnor och ett par utlänska män. Jo, jag vet hur det ser ut i försäljningsbranchen och de kunderna man satsar på är ju de man TROR har pengar att handla för. I stort sett allt i den affären ligger på 1000+, men att de knappt märkte mig. Det var inte okej. Jag gick runt och letade, tog säkert minst tre varv i den lilla affären men inget, tillslut hittade jag klänningen jag skulle köpa. Dock fanns den bara svart och i XS. Jag plockade upp den, gick in i provrummet och insåg snabbt att jag hade för stora bröst för den så drog av den och hängde propert tillbaka den på sin plats. Ingen reaktion från de arbetande alls.

Jag var så arg att jag inte ens ville tröstshoppa (då är det illa), så jag sprang iväg till tåget och kom dit 5 min innan avgång, tåget hade inte ens kommit in på perrongen. Efter ca 20 min meddelade dem att tåget skulle inkomma 5 minuter senare, dock meddelar de 10 min senare att tåget vart inställt och jag hade alltså stått där i 30 minuter ute i kylan och väntat i onödan på det jävla tåget och fick ta nästa istället! 

PÅ TOPPEN UTAV ALLT DET tog jag ut min ilska och sorg på Martin och jag tror han blev jättearg på mig så nu är jag jätteledsen igen, och då känner jag mig så fånig som blir så ledsen och blir bara ännu mer ledsen(?!). BLÄ